Turkiet har sedan långt tillbaka varit en av EU:s äldsta samarbetspartners. 1964 framfördes ett associationsavtal mellan Turkiet och Europeiska ekonomiska gemenskapen.1987 lämnade Turkiet sin ansökan om medlemskap i EG, och1999 på det Europeiska rådet i Helsingfors blev det officiellt att Turkiet var ett kandidatland. 2004, i december konstaterade det europeiska rådet att Turkiet uppfyller de politiska kriterierna för medlemskap, och i oktober 2005 inleddes medlemsförhandlingarna med Turkiet.
Målet för förhandlingarna för Turkiet är medlemskap, men det Europeiska rådet konstaterade också att resultatet inte nödvändigtvis blir fullt medlemskap.
Stats- och regeringscheferna framhöll att Turkiet på grund av ekonomiska skäl inte kan bli EU-medlem innan 2014, då EU:s nuvarande budgetperiod löper ut.”
Ankara-avtalet
Turkiet har sedan lång tid tillbaka varit knutna till EU- projekten. Redan 1963 undertecknade den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) Ankara-avtalet, om associering för att stegvis skapa en tullunion. Ankara-avtalet utökades med ett tilläggsprotokoll, som sedan underskrevs i november 1970.
På grund av att Turkiet misslyckades med att praktisera tilläggsprotokollet på Cypern delen, bestämde rådet i december 2006 att förhandlingarna på åtta kapitel inte skulle startas. Inte heller skulle något kapitel tillfälligt slutföras förrän Turkiet hade uppfyllt sina skyldigheter. Detta rör sig om följande åtta kapitel: ”fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, finansiella tjänster, jordbruk och landsbygdsutveckling, fiske, transportpolitik, tullunionen och yttre förbindelser”.
Tullunion med Turkiet
1995 enades EU:s utrikesministrar om att åstadkomma en tullunion med Turkiet. I december 1995 godkändes tullunionen av Europaparlamentet som efter det redan 1964 inleddes. Fastställandet frambringade en livlig debatt i EU-länderna, därför att uppfattningarna var delade i frågan. En hel del ville säga nej till tullunionen och hänvisade till den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Efter parlamentets godkännande trädde dock tullunionen i kraft den 1 januari 1996. Tullunionen innebär, förutom att tullar och andra handelshinder slopas, att Turkiet och EU ska föra en gemensam handelspolitik gentemot omvärlden och ha samma regler vad gäller standardisering, miljökrav och annat.
Köpenhamnskriterierna
Köpenhamnskritierna heter de krav som ställs på ansökarländer som de måste uppfylla för att få bli medlemmar i EU Krav på respekt för de mänskliga rättigheterna är en viktig fråga under förhandlingarna. Turkiet vill inte erkänna Cypern, vilket lett till att förhandlingarna stannat av.
. Det första kriteriet brukar kallas för det politiska kriteriet och där fastställs att ett land måste kunna garantera demokrati, mänskliga rättigheter, skydd för nationella minoriteter och upprätthålla en rättsstat för att få gå med. Turkiets bristande skydd för kurderna brukar här anföras som ett skäl till att landet inte ska få bli EU-medlem innan dess att detta åtgärdats. Också att Turkiet inte vill erkänna Cypern, vilket har lett till att förhandlingarna om att Turkiet ska bli medlem i EU stannat av.
EU anser att Turkiet måste förnya sina ansträngningar med det politiska reformarbetet för att stärka främst yttrande- och religionsfriheten.
Cypernfrågan skapar problem i förhandlingarna
Turkiet måste erkänna Cypern för att bli medlem i EU. Det har inneburit problem under förhandlingarna och EU uppmanar Turkiet till att bidra till en lösning av Cypernfrågan.
Efter att tio länder inträtt som nya medlemmar i EU den 1 maj 2004 måste EU:s och Turkiets tullunion omförhandlas. I augusti 2005 skrev Turkiet på det protokoll till Ankaraavtalet som utvidgar avtalet om tullunion med Turkiet till att omfatta de tio nya medlemsländerna i EU. Samtidigt deklarerade Turkiet att detta inte innebär att Turkiet erkänner medlemslandet Cypern, som är ett av de nya medlemsländerna.
Turkiets deklaration resulterade i en motdeklaration från EU:s sida där EU:s medlemsländer förklarade att Turkiets uttalande inte har någon inverkan på Ankaraavtalet. Ett erkännande av samtliga medlemsländer i EU är en nödvändig del av anslutningsförhandlingarna.
Mot bakgrund av konflikten kring Cypern beslöt ministerrådet den 11 december 2006 att delvis avbryta förhandlingarna om Turkiets medlemskap i EU.
EU kommer inte att öppna upp för förhandlingar inom de områden som berörs av Turkiets restriktioner mot Cypern. Konkret handlar det om förhandlingar kring fri rörlighet för varor, etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster, finansiella tjänster, jordbruk och landsbygdsutveckling, fiskepolitik, transportpolitik, tullunionen och yttre förbindelser.
De områden där förhandlingarna fortgår kommer inte att avslutas innan Turkiet uppfyllt sina åtaganden.
Turkcypriotiska och grekcypriotiska konflikten
Turkiet invaderade Cypern 1974 efter en grekcypriotisk kupp med syftet att förena ön med Grekland. Därefter har Cypern varit delad och många svenskar har tjänstgjort som FN-soldater för att bevaka den befästa gränslinjen.
Cypern har dock, främst i den södra, grekiska delen, haft en god ekonomisk utveckling. Turisterna, däribland många svenskar, har återvänt.
Det har hela tiden förts förhandlingar om återförening. Under lång tid var turkcyprioterna omedgörliga och kunde bara tänka sig lösa förbindelser mellan två i praktiken nästan självständiga stater. Men sedan väljarna röstat fram den mer kompromissvillige Mehmet Talat ökade möjligheterna för en kompromiss. Turkcyprioterna röstade ja i en folkomröstning till en FN-plan för fred, men då röstade majoriteten av grekcyprioterna nej. Trots detta släpptes Cypern, representerat av den grekcypriotiska regeringen, in i EU.
Och den här frågan är ett av de största problemen och orsak till varför Turkiet fortfarande är ett kandidatland, Turkiets ockupation av norra Cypern. EU kan inte som medlemsstat acceptera ett land som ockuperar ett annat EU-land.
Folkmord
När den turkiska staten formades för 80 år sedan ville dess förste president Atatürk göra landet till en enda nation med ett språk. Atatürk som hade lovat segrarmakterna i första världskriget att ge kurderna en egen stat, bröt löftet och hängde kurdledarna.
Under sin 80-åriga historia har Turkiet använt sig av olika metoder för att terrorisera och assimilera kurder och andra minoriteter. För att ge landet en oblandad turkisk befolkning har man mördat och tvångsförflyttat tusentals motsträviga kurder, syrianer/assyrier och armenier.
Dess värre så får fortfarande inte någon ifrågasätta den turkiska nationalismen som skapades av landsfadern Kemal Atatürk på 1920-talet. Så länge Turkiet inte gör något åt det historiska arvet efter Atatürk kan landet inte räknas som en riktig demokrati.
Kurderna i Turkiet
Förutom konflikter med Grekland som orsak till att Turkiet inte fått komma med i EU, är kurdfrågan också ett väldigt stort problem.
Kurderna som är den största minoriteten i landet uppskattades för flera år sedan till över tio miljoner personer, men kurdernas svåra ställning i landet gör att inga noggranna beräkningar görs. Antalet kurder i Turkiet lär egentligen gå upp till minst 20 miljoner, men det finns även siffror på enbart ungefär hälften. Det är i alla fall äntligen erkänt att det över huvudtaget existerar kurder i Turkiet. Det var under 1990-talets början man erkände att det fanns kurder i Turkiet. Innan dess har man bara talat om bergsturkar.
Förföljelser och förtryck av kurderna har under en väldigt lång tid pågått i landet. Deras språk var förbjudet, även om det ändå talades utan att någon brydde sig om det, deras musik var förbjuden, det samma med detta, och de fick inte ha sina egna skolor eller ge ut skrifter på sitt eget språk.
I östra och sydöstra Turkiet, där de flesta kurderna lever, gjorde staten inga investeringar. Industri, sjukvård, utbildning och annan slags basstruktur byggdes inte ut och folket lämnades i stor fattigdom och massvis med människor tvingades att flytta västerut.
1985 började PKK (Kurdistans Arbetarparti) med väpnat motstånd mot den turkiska regimen. Man anföll det året en by i Diyarbakir, den största staden i Östra Turkiet, och dödade ett ca 20 personer, vissa av dom var kvinnor och barn.
Turkiets svar på terrorhandlingarna kom snabbt och var mycket tyranniskt. Man tillkännagav undantagstillstånd i östra Turkiet och stor militär övervakning insattes. Man räknade till att minst 4.000 byar i östra Turkiet med kurdisk befolkning tömdes på folk, brändes och jämnades med marken av militären för att hindra ”terroristerna” att få hus och tillfällig bostad. Miljontals kurder flydde och lämnade sina egendomar och mark, till storstäderna Istanbul, Ankara och Izmir i västra Turkiet. Arbetslösheten är dock mycket stor bland denna grupp.
Att PKK började med väpnade ingripanden ledde inte till att kurderna fick det särskilt mycket bättre. Tvärtom blev som sagt läget i öster ännu mera kaotisk och folk blev tvungna att flytta till fattigdom i väster, PKK lyckades dock dra mycket intresse till händelserna i Turkiet och fick en stor opinion i västvärlden, vilket ledde till påtryckningar på den turkiska regeringen som till slut erkände kurdernas existens inom Turkiets gränser.
Förtryck och trakasserier av kurder, men även av andra minoriteter, sker dock fortfarande i landet och inget annat språk än turkiska får brukas i statliga myndigheter.
De cirka 15 miljoner kurder som bor i Turkiet är fortfarande förtryckta. Kurderna har länge kämpat för sina nationella, kulturella och demokratiska rättigheter. De har nekats att tala sitt eget språk. Kurdiska politiskt valda företrädare har fängslats för att ha översatt texter till kurdiska.
Diskussionsfrågor:
Ska Turkiet få gå med i EU eller inte?
Hur ska man lösa Turkiet-Greklandkonflikten?
Varför agerar inte EU hårdare i kurdfrågan?
tisdag 1 juni 2010
fredag 21 maj 2010
Euro
EURO”En bank en ränta en valuta”
Bakgrund (vad är euro?)
Man ville ha en gemensam valuta inom EU för att handeln inom EU skulle fungera så smidigt som möjligt. Och om alla skulle ha samma valuta så skulle den ekonomiska politiken inom EU fungera lättare.
EMU* genomfördes i tre etapper.
1990- EU tog bort alla hinder som fanns emot fria kapitalrörelser. Med det menar vi att man nu fick överföra pengar emellan länderna igen.
1994- Nu började alla länder försöka få ordning på sina ekonomier i hopp om att få komma med i euron. För att ett land ska få gå med i valutaunionen måste landets ekonomi vara stabil i två år. Och man var tvungen att gör ”intagningsprov”. Valutaunionen ville också ha länder som var på samma nivå.
1999- Europeiska centralbanken började nu låsa valutorna inom de länder som ville gå med i euron. Med det menar vi att pengarna skulle ha ett samma värde. Ex: 1 franc kanske var lika mycket 30 lire. Och då var det så det skulle vara, man kunde inte ändra det.
1 januari 2002 började man använda eurosedlar och mynt.
16 länder har euro som valuta, de länder är:
Belgien Cypern Finland Frankrike
Grekland Irland Italien Luxemburg
Malta Nederländerna Portugal Slovakien
Slovenien Spanien Tyskland Österrike
Fördelarna med euron
Eftersom euron är en gemensam valuta i många länder i EU så underlättar handeln mellan länderna. Med euron behöver man inte växla pengar när man reser emellan eller handlar med euroländerna. Nu förtiden kostar det ingenting eller möjligtvis så kostar det väldigt lite att skicka pengar till andra länder. Det är också mycket lättare att jämföra priser vilket sätter fart på konkurrensen. Euron garanterar även prisstabilitet.
Nackdelar med euron
Nackdelarna med euro är att det kan blir svårare att förstå den nya valutan t ex pensionärer och barn eftersom dem har det svårt att lära sig nya saker. Det blir fler mynt att hålla reda på och priserna kanske skulle blir alldeles för dyra.
Greklandkrisen
Eurokrisen beror på att Grekland har ett stort skuldberg. Grekland har inte skött sin finanspolitik korrekt då landet levt över sina tillgångar. Europeiska banker har också lånat ut stora summor till Grekland vilket har lett till att beloppen har blivit så stora att lånebubblan har exploderat.
För att komma ut ur krisen har Grekland gjort ett sparprogram och de har också gjort om sin budgeten. Det räcker inte, de har också fått långivare t ex utländska stater, banker och stora investerare att hjälpa Grekland genom att skriva ner skulder om landet ska klara av krisen.
Om Grekland inte klarar krisen går landet i konkurs och då måste de ställa in betalningarna för deras skulder.
Krisen kan sprida sig till andra länder. Spanien och Portugal är de nästa krisländerna då deras banker ligger i farozonen. Blir det ont om pengar kommer räntenivån i världen att stiga och då kommer det bli dyrare för alla.
Grekland kan tvingas att lämna EMU och euron.
/ Nathalie Pettersson, Jennie Holmén och Lisa Nelsson sp1c
Europeiska centralbanken
I Frankfurt 1998 startades ECB, som är en av världens viktigaste centralbanker. De har ansvar för penningpolitiken i de Europeiska länderna som har euro som valuta. ECB är de enda som har rätten att trycka nya eurosedlar inom EU. Dock kan även medlemsländerna trycka egna sedlar om ECB accepterar deras förfrågan.
ECB bildar tillsammans med centralbankerna i euroländerna de så kallade eurosystemet.
ECB leds av Europeiska Centralbankens råd som består av centralbankscheferna från euroländerna samt direktionsledamöterna och direktionen.
/ Axel Johnsson, Jennie Holmén och Lisa Nelsson
*EMU – Economic and Monetary Union of the European Unionen.
Frågor till debatten
1. Tycker du att Sverige ska ha euro som valuta, i så fall varför eller varför inte?
2. Tycker ni att de finns några fler för och nackdelar med euron i Europa, vilka?
3. Hur ska EU och Grekland klara sig ur krisen?
Bakgrund (vad är euro?)
Man ville ha en gemensam valuta inom EU för att handeln inom EU skulle fungera så smidigt som möjligt. Och om alla skulle ha samma valuta så skulle den ekonomiska politiken inom EU fungera lättare.
EMU* genomfördes i tre etapper.
1990- EU tog bort alla hinder som fanns emot fria kapitalrörelser. Med det menar vi att man nu fick överföra pengar emellan länderna igen.
1994- Nu började alla länder försöka få ordning på sina ekonomier i hopp om att få komma med i euron. För att ett land ska få gå med i valutaunionen måste landets ekonomi vara stabil i två år. Och man var tvungen att gör ”intagningsprov”. Valutaunionen ville också ha länder som var på samma nivå.
1999- Europeiska centralbanken började nu låsa valutorna inom de länder som ville gå med i euron. Med det menar vi att pengarna skulle ha ett samma värde. Ex: 1 franc kanske var lika mycket 30 lire. Och då var det så det skulle vara, man kunde inte ändra det.
1 januari 2002 började man använda eurosedlar och mynt.
16 länder har euro som valuta, de länder är:
Belgien Cypern Finland Frankrike
Grekland Irland Italien Luxemburg
Malta Nederländerna Portugal Slovakien
Slovenien Spanien Tyskland Österrike
Fördelarna med euron
Eftersom euron är en gemensam valuta i många länder i EU så underlättar handeln mellan länderna. Med euron behöver man inte växla pengar när man reser emellan eller handlar med euroländerna. Nu förtiden kostar det ingenting eller möjligtvis så kostar det väldigt lite att skicka pengar till andra länder. Det är också mycket lättare att jämföra priser vilket sätter fart på konkurrensen. Euron garanterar även prisstabilitet.
Nackdelar med euron
Nackdelarna med euro är att det kan blir svårare att förstå den nya valutan t ex pensionärer och barn eftersom dem har det svårt att lära sig nya saker. Det blir fler mynt att hålla reda på och priserna kanske skulle blir alldeles för dyra.
Greklandkrisen
Eurokrisen beror på att Grekland har ett stort skuldberg. Grekland har inte skött sin finanspolitik korrekt då landet levt över sina tillgångar. Europeiska banker har också lånat ut stora summor till Grekland vilket har lett till att beloppen har blivit så stora att lånebubblan har exploderat.
För att komma ut ur krisen har Grekland gjort ett sparprogram och de har också gjort om sin budgeten. Det räcker inte, de har också fått långivare t ex utländska stater, banker och stora investerare att hjälpa Grekland genom att skriva ner skulder om landet ska klara av krisen.
Om Grekland inte klarar krisen går landet i konkurs och då måste de ställa in betalningarna för deras skulder.
Krisen kan sprida sig till andra länder. Spanien och Portugal är de nästa krisländerna då deras banker ligger i farozonen. Blir det ont om pengar kommer räntenivån i världen att stiga och då kommer det bli dyrare för alla.
Grekland kan tvingas att lämna EMU och euron.
/ Nathalie Pettersson, Jennie Holmén och Lisa Nelsson sp1c
Europeiska centralbanken
I Frankfurt 1998 startades ECB, som är en av världens viktigaste centralbanker. De har ansvar för penningpolitiken i de Europeiska länderna som har euro som valuta. ECB är de enda som har rätten att trycka nya eurosedlar inom EU. Dock kan även medlemsländerna trycka egna sedlar om ECB accepterar deras förfrågan.
ECB bildar tillsammans med centralbankerna i euroländerna de så kallade eurosystemet.
ECB leds av Europeiska Centralbankens råd som består av centralbankscheferna från euroländerna samt direktionsledamöterna och direktionen.
/ Axel Johnsson, Jennie Holmén och Lisa Nelsson
*EMU – Economic and Monetary Union of the European Unionen.
Frågor till debatten
1. Tycker du att Sverige ska ha euro som valuta, i så fall varför eller varför inte?
2. Tycker ni att de finns några fler för och nackdelar med euron i Europa, vilka?
3. Hur ska EU och Grekland klara sig ur krisen?
torsdag 20 maj 2010
EU - bra för Sverige?
Sveriges del i EU
Sverige har varit medlem i EU sedan den 1 januari 1995. Sverige lämnade in en ansökan till EU (EG- europeiska gemenskapen) år 1991 och sökte medlemskap. 1994 höll Sverige folkomröstning om EU-medlemskapet. Resultatet blev ett ja, och den 1 januari 1995 gick Sverige med i EU.
Sverige betalar cirka 30 miljarder kronor per år i EU-avgift . Regeringen betalar avgiften månadsvis till Europeiska kommissionens konto i Riksbanken. Av de cirka 30 miljarder som Sverige betalar in kommer cirka 12 miljarder tillbaka i form av olika stöd från EU. Delar av stödet från EU är öronmärkt för varje land, medan andra delar går till gemensamma projekt där flera länder deltar.
Hur påverkas vi av EU?
Hela tiden påverkas vi av EU utan att vi ens tänker på det. Samtidigt är det ganska mycket som medlemsstaterna ska ansvara för själva.
När det t.ex. gäller skola, vård, skatter, inkomster, pension m.m. så är det medlemsstaterna som sköter det själva utan EU:s bestämmelser. Varje land bestämmer själv hur höga barnbidragen ska vara, hur skatterna ska vara eller om elever ska få mat i skolan eller inte. Sådant är varje land själv ansvarig för. När det däremot gäller lite större frågor och frågor som påverkar varandra och som man kan samarbeta om som t.ex. miljöfrågor så är det EU som sätter upp mål för hur medlemsstaterna ska minska sina utsläpp på bästa möjliga sätt.
Även polisen berörs av EU:s regler och lagar. Om det skulle vara så att det är stora brott som förekommer inom EU: medlemsstaternas gränser så har polisen i alla EU- stater rätt att samarbeta för att stoppa de brott som begås. Ett exempel kan vara narkotikabrott. Om det skulle säljas mycket narkotika inom medlemsstaterna så sätts poliser från alla stater ihop och gör så gott de kan för att göra något åt saken.
Tack vare samarbetet som finns inom EU och medlemsstaterna så blir det mycket enklare för oss när vi exempelvis är intresserade av att plugga i en annan medlemsstat för att EU samarbetet går ut på att vi ska kunna bo eller bara plugga i ett land utan att behöva ha arbetstillstånd eller uppehållstillstånd. Även på detta sätt blir vi i Sverige påverkade av EU och dess regler och lagar.
Innan Sverige gått med i EU-samarbetet fanns det vissa som varnade för att vi i Sverige inte skulle få så mycket att säga till om. Detta är till viss del sant. Eftersom medlemsländernas befolkning avgör hur många platser man får inom de beslutsfattande avdelningarna i EU, har de största länderna såsom t.ex. Tyskland större chans att få igenom nya lagar som främst gynnar det egna landet.
Det varnades också för att vårt inträde i EU skulle bli en dålig ekonomisk affär. Vi betalar ett antal miljarder i avgift till EU varje år. Dessa skattepengar skulle annars kunna ha spenderats på att t.ex. förbättra vård och omsorg.
EU har varit kritiska emot flera av de monopol vi har i Sverige, t.ex. alkohol-, spel och det numera avskaffade apoteksmonopolet. Detta har lett till en konflikt mellan Sverige och EU.
Det finns många fördelar med att Sverige är med i EU. Handeln med EU länder blir betydligt billigare, då tullavgifterna i princip är obefintliga. Detta är bra för både Sveriges export och import. Svenska företag kan exportera mer varor ut i Europa, och det blir också billigare för oss att importera diverse varor ifrån andra EU-länder.
EU-kritiker har uttryckt oro för att vi betalar så mycket pengar till EU. Rent ekonomiskt går vi kanske minus på att vara medlemmar i EU, men samtidigt är det viktigt att fördela resurserna inom Europa. Det tjänar alla på i längden.
Överhuvudtaget är det väldigt svårt att säga om EU är positivt eller negativt för Sverige som land. Det finns både stora fördelar och stora nackdelar med samarbetet, och dessa effekter är väldigt svåra att väga emot varandra.
Sverige och Euron
För att Sverige ska införa euron som sin valuta måste de uppfylla de krav som EU ställer, som kallas konvergenskriterierna. Enligt dessa kriterier måste Sverige ha stabila priser, stabil växelkurs, sunda offentliga finanser och låga räntor. Sveriges lagstiftning måste även stämma överens med EU:s regler för valutaunionen. Vartannat år prövar EU-kommissionen Sverige och hittills har Sverige inte infört euron. Sverige uppfyllde inte kraven, bland annat på stabil växelkurs. Det beror på att Sverige har valt att inte delta i EU:s växelkurssamarbete ERM 2 som innebär att man knyter sin valuta till euron. Den 14 september 2003 höll Sverige en folkomröstning om att delta i EU:s valutaunion. Resultatet var att 55,9 % röstade nej, 42,0 % röstade ja och 2,1 röstade blankt. Eftersom en majoritet av svenskarna röstade nej så bestämde politikerna att Sverige inte skulle införa euro. Det är de svenska politikerna som bestämmer om det ska hållas en ny folkomröstning om euron eller inte.
Sverige inte följer EU
EU-kommissionens uppgift är att kontrollera att Sverige följer de lagar EU har beslutat. Ifall kommissionen märker att Sverige inte sköter sig kan det leda till att kommissionen stämmer Sverige i EU-domstolen. En av EU-domstolens uppgift är att avgöra om ett medlemsland som Sverige har brutit mot EU:s lagar. Svenska domstolar kan också vända sig till EU-domstolen om de har frågor eller funderingar om hur EU:s regler ska tolkas. Om jag som en vanlig person anser att Sverige inte följer EU:s lagar kan jag själv anmäla detta till EU-kommissionen. Sverige får då en tid på sig att svara på detta. Ifall de inte återgärder ett stort fel kan det leda till att Sverige får ett lämpligt bötesbelopp eller vite.
Sveriges fördelar med EU
Genom att vara medlem i EU har Sverige fått knyta politiska och ekonomiska band mellan länderna, man har samtidigt fått ett effektivt sätt att förbygga konflikter, krig och terrorism, och kunnat sprida mänskliga rättigheter. Genom den fria rörligheten har alla möjligheter till att flytta och studera utomlands.
Ekonomi:
Ekonomiskt sätt har EU påverkat Sverige på ett positivt sätt. Genom att det idag inte finns några tullar eller andra handelshinder mellan medlemsländer inom EU. Detta har lett till att Sverige kan handla fritt med medlemsländerna i EU och samtidigt ökat den ekonomiska tillväxten och välståndet i Sverige. Eftersom en stor del av vår import kommer från medlemsländerna, så om det skulle finnas tillavgifter från dessa länder så skulle priserna på varor i Sverige höjas omedelbart. Alltså kan man säga att detta system har gjort det att ekonomin har utvecklats och att samarbetet inom medlemsländerna har ökat.
Miljöfrågor:
Genom att vi är med i EU så har EU makten över utsläppsrätterna i Sverige. EU bestämmer hur mycket Sverige ska få släppa ut vilket leder till några utsläpp begränsas och det blir mer miljövänligt. EU har beslutat att Sverige ska för sin del minska med koldioxidutsläppen med 17 % och öka vår förnybara energi från 40 till 49 % fram till 2020.
Sveriges nackdelar med EU
En nackdel med att Sverige är med i EU är att vi betalar en årlig avgift på cirka 25 miljarder svenska kronor för sitt medlemskap i EU och bara 12 miljarder går tillbaka i from av bidrag. Avgiften vi betalar till EU grundar sig på landet ekonomiska förutsättningar. Av de pengarna vi får tillbaka i form av stöd, försöker vi i Sverige med att förbättra vägar, utbildning på arbetsmarknaden, forskningar, stödja jordbruk, fiske och landsbygge. Men också så går en del av pengarna till kulturstöd och polissamarbete.
En annan nackdel är att Sverige är ett litet land jämfört med andra länder i EU och detta gör att vårt inflytande i EU-parlamentet och Ministerrådet inte blir särskilt stort. Som konsekvens av detta blir Sveriges politiska inflytande begränsat.
Alkohol användningen
Eftersom det i Sverige dricks så pass mycket alkohol och att det är billigare alkohol utomlands, så var Sverige tvungna att ändra på många regler när de gick i med EU. Tillexempel reglerna för importen fick ändras men monopolet fick behållas, fast EU är emot monopol. I juli 2000 ändrades allt fast det var emot Sveriges vilja. Man var tvungna i Sverige att minska på alkoholskatterna, men trots det är de fortfarande höga. Alltså vill vissa få bort systembolaget och bli fria från det statliga monopolet, och vissa andra är emot.
Diskussions frågor:
Borde Sverige fortsätta vara med i EU? Om nej, varför?
Hur tycker ni att EU påverkar oss i vardagen?
Sverige har varit medlem i EU sedan den 1 januari 1995. Sverige lämnade in en ansökan till EU (EG- europeiska gemenskapen) år 1991 och sökte medlemskap. 1994 höll Sverige folkomröstning om EU-medlemskapet. Resultatet blev ett ja, och den 1 januari 1995 gick Sverige med i EU.
Sverige betalar cirka 30 miljarder kronor per år i EU-avgift . Regeringen betalar avgiften månadsvis till Europeiska kommissionens konto i Riksbanken. Av de cirka 30 miljarder som Sverige betalar in kommer cirka 12 miljarder tillbaka i form av olika stöd från EU. Delar av stödet från EU är öronmärkt för varje land, medan andra delar går till gemensamma projekt där flera länder deltar.
Hur påverkas vi av EU?
Hela tiden påverkas vi av EU utan att vi ens tänker på det. Samtidigt är det ganska mycket som medlemsstaterna ska ansvara för själva.
När det t.ex. gäller skola, vård, skatter, inkomster, pension m.m. så är det medlemsstaterna som sköter det själva utan EU:s bestämmelser. Varje land bestämmer själv hur höga barnbidragen ska vara, hur skatterna ska vara eller om elever ska få mat i skolan eller inte. Sådant är varje land själv ansvarig för. När det däremot gäller lite större frågor och frågor som påverkar varandra och som man kan samarbeta om som t.ex. miljöfrågor så är det EU som sätter upp mål för hur medlemsstaterna ska minska sina utsläpp på bästa möjliga sätt.
Även polisen berörs av EU:s regler och lagar. Om det skulle vara så att det är stora brott som förekommer inom EU: medlemsstaternas gränser så har polisen i alla EU- stater rätt att samarbeta för att stoppa de brott som begås. Ett exempel kan vara narkotikabrott. Om det skulle säljas mycket narkotika inom medlemsstaterna så sätts poliser från alla stater ihop och gör så gott de kan för att göra något åt saken.
Tack vare samarbetet som finns inom EU och medlemsstaterna så blir det mycket enklare för oss när vi exempelvis är intresserade av att plugga i en annan medlemsstat för att EU samarbetet går ut på att vi ska kunna bo eller bara plugga i ett land utan att behöva ha arbetstillstånd eller uppehållstillstånd. Även på detta sätt blir vi i Sverige påverkade av EU och dess regler och lagar.
Innan Sverige gått med i EU-samarbetet fanns det vissa som varnade för att vi i Sverige inte skulle få så mycket att säga till om. Detta är till viss del sant. Eftersom medlemsländernas befolkning avgör hur många platser man får inom de beslutsfattande avdelningarna i EU, har de största länderna såsom t.ex. Tyskland större chans att få igenom nya lagar som främst gynnar det egna landet.
Det varnades också för att vårt inträde i EU skulle bli en dålig ekonomisk affär. Vi betalar ett antal miljarder i avgift till EU varje år. Dessa skattepengar skulle annars kunna ha spenderats på att t.ex. förbättra vård och omsorg.
EU har varit kritiska emot flera av de monopol vi har i Sverige, t.ex. alkohol-, spel och det numera avskaffade apoteksmonopolet. Detta har lett till en konflikt mellan Sverige och EU.
Det finns många fördelar med att Sverige är med i EU. Handeln med EU länder blir betydligt billigare, då tullavgifterna i princip är obefintliga. Detta är bra för både Sveriges export och import. Svenska företag kan exportera mer varor ut i Europa, och det blir också billigare för oss att importera diverse varor ifrån andra EU-länder.
EU-kritiker har uttryckt oro för att vi betalar så mycket pengar till EU. Rent ekonomiskt går vi kanske minus på att vara medlemmar i EU, men samtidigt är det viktigt att fördela resurserna inom Europa. Det tjänar alla på i längden.
Överhuvudtaget är det väldigt svårt att säga om EU är positivt eller negativt för Sverige som land. Det finns både stora fördelar och stora nackdelar med samarbetet, och dessa effekter är väldigt svåra att väga emot varandra.
Sverige och Euron
För att Sverige ska införa euron som sin valuta måste de uppfylla de krav som EU ställer, som kallas konvergenskriterierna. Enligt dessa kriterier måste Sverige ha stabila priser, stabil växelkurs, sunda offentliga finanser och låga räntor. Sveriges lagstiftning måste även stämma överens med EU:s regler för valutaunionen. Vartannat år prövar EU-kommissionen Sverige och hittills har Sverige inte infört euron. Sverige uppfyllde inte kraven, bland annat på stabil växelkurs. Det beror på att Sverige har valt att inte delta i EU:s växelkurssamarbete ERM 2 som innebär att man knyter sin valuta till euron. Den 14 september 2003 höll Sverige en folkomröstning om att delta i EU:s valutaunion. Resultatet var att 55,9 % röstade nej, 42,0 % röstade ja och 2,1 röstade blankt. Eftersom en majoritet av svenskarna röstade nej så bestämde politikerna att Sverige inte skulle införa euro. Det är de svenska politikerna som bestämmer om det ska hållas en ny folkomröstning om euron eller inte.
Sverige inte följer EU
EU-kommissionens uppgift är att kontrollera att Sverige följer de lagar EU har beslutat. Ifall kommissionen märker att Sverige inte sköter sig kan det leda till att kommissionen stämmer Sverige i EU-domstolen. En av EU-domstolens uppgift är att avgöra om ett medlemsland som Sverige har brutit mot EU:s lagar. Svenska domstolar kan också vända sig till EU-domstolen om de har frågor eller funderingar om hur EU:s regler ska tolkas. Om jag som en vanlig person anser att Sverige inte följer EU:s lagar kan jag själv anmäla detta till EU-kommissionen. Sverige får då en tid på sig att svara på detta. Ifall de inte återgärder ett stort fel kan det leda till att Sverige får ett lämpligt bötesbelopp eller vite.
Sveriges fördelar med EU
Genom att vara medlem i EU har Sverige fått knyta politiska och ekonomiska band mellan länderna, man har samtidigt fått ett effektivt sätt att förbygga konflikter, krig och terrorism, och kunnat sprida mänskliga rättigheter. Genom den fria rörligheten har alla möjligheter till att flytta och studera utomlands.
Ekonomi:
Ekonomiskt sätt har EU påverkat Sverige på ett positivt sätt. Genom att det idag inte finns några tullar eller andra handelshinder mellan medlemsländer inom EU. Detta har lett till att Sverige kan handla fritt med medlemsländerna i EU och samtidigt ökat den ekonomiska tillväxten och välståndet i Sverige. Eftersom en stor del av vår import kommer från medlemsländerna, så om det skulle finnas tillavgifter från dessa länder så skulle priserna på varor i Sverige höjas omedelbart. Alltså kan man säga att detta system har gjort det att ekonomin har utvecklats och att samarbetet inom medlemsländerna har ökat.
Miljöfrågor:
Genom att vi är med i EU så har EU makten över utsläppsrätterna i Sverige. EU bestämmer hur mycket Sverige ska få släppa ut vilket leder till några utsläpp begränsas och det blir mer miljövänligt. EU har beslutat att Sverige ska för sin del minska med koldioxidutsläppen med 17 % och öka vår förnybara energi från 40 till 49 % fram till 2020.
Sveriges nackdelar med EU
En nackdel med att Sverige är med i EU är att vi betalar en årlig avgift på cirka 25 miljarder svenska kronor för sitt medlemskap i EU och bara 12 miljarder går tillbaka i from av bidrag. Avgiften vi betalar till EU grundar sig på landet ekonomiska förutsättningar. Av de pengarna vi får tillbaka i form av stöd, försöker vi i Sverige med att förbättra vägar, utbildning på arbetsmarknaden, forskningar, stödja jordbruk, fiske och landsbygge. Men också så går en del av pengarna till kulturstöd och polissamarbete.
En annan nackdel är att Sverige är ett litet land jämfört med andra länder i EU och detta gör att vårt inflytande i EU-parlamentet och Ministerrådet inte blir särskilt stort. Som konsekvens av detta blir Sveriges politiska inflytande begränsat.
Alkohol användningen
Eftersom det i Sverige dricks så pass mycket alkohol och att det är billigare alkohol utomlands, så var Sverige tvungna att ändra på många regler när de gick i med EU. Tillexempel reglerna för importen fick ändras men monopolet fick behållas, fast EU är emot monopol. I juli 2000 ändrades allt fast det var emot Sveriges vilja. Man var tvungna i Sverige att minska på alkoholskatterna, men trots det är de fortfarande höga. Alltså vill vissa få bort systembolaget och bli fria från det statliga monopolet, och vissa andra är emot.
Diskussions frågor:
Borde Sverige fortsätta vara med i EU? Om nej, varför?
Hur tycker ni att EU påverkar oss i vardagen?
Alkohol-och narkotikapolitik
Alkoholkonsumtionen i Europa är den högsta i hela världen, med sina cirka 11 liter ren alkohol per person och år. Därför har EU beslutat att försöka reducera alkoholkonsumtionen genom bestämmelser och skatter. Vi har valt att ta reda på lite mer information om detta ämne och skriva en fördjupning om alkoholpolitiken inom Europeiska unionen. Vi kommer även ta upp narkotikapolitiken i EU.
Alkoholpolitik
Sverige och EU strävar på ett sätt åt olika håll, då EU vill att Sverige för en mer liberal alkoholpolitik medan Sverige skulle vilja hålla än hårdare på den. Just alkoholpolitiken räknas ibland till "inre marknaden" och ibland till "folkhälsan". Inom inre marknaden måste medlemslandet följa EU-lagstiftningen, men när det kommer till folkhälsan bestämmer varje medlemsland vilka regler som skall gälla, det vill säga nationell lagstiftning, och där är det upp till varje land. Detta gör att olika regler gäller i olika länder. Förutom detta har EU satt upp en massa rekommendationer, bland annat om trafikonykterhet och forskning, som länderna får anpassa sig till på det sätt de finner lämpligt.
Gällande alkoholimporten har EU en del att säga till om. Bland annat har de satt upp referensnivåer över hur mycket alkohol och tobak man får införa privat. Utifrån dessa får medlemsländerna själva sätta gränser, så länge de inte underskrider Europeiska unionens referensnivåer.
EU:s bestämmelser om hur mycket alkohol man får föra in i ett land utan att det skall klassas som införsel i kommersiellt syfte är;
• 10 liter sprit
• 20 liter starkvin
• 90 liter vin (varav högst 60 liter mousserande vin)
• 110 liter öl
För att få föra in alkohol i Sverige måste man vara minst 20 år fyllda. Däremot, om man åker färjor och handlar i Tax Free, kan det vara tillåtet att köpa alkohol på ditvägen men inte hemvägen. Detta beror på att olika länder i EU har olika regler på hur gammal man måste vara för att få köpa och föra in alkohol. Sverige har även valt att sätta 20-årsgräns på det Systembolaget, som har ensamrätt på att sälja starkare alkoholhaltiga drycker. Dock har kommissionen rätt att när som helst be Sverige att ta bort sitt Systembolag och öppna alkoholmarknaden för alla.
Någonting som främjar gränshandeln är hur mycket alkoholskatterna skiljer sig från land till land. Genom att försöka få ganska lika skatter hoppas EU på att minska alkoholhandeln över gränserna. Andra sätt som Europeiska unionen jobbar på för att minska alkoholkonsumtionen är att informera om risker med alkohol till ungdomar och att förbjuda reklam som uppmuntrar drickandet.
Narkotikapolitik
EU har en stark gemensam uppfattning om narkotika och dess betydelse i samhället idag. Därför har de tillsammans tagit fram en plan för att minska narkotikakonsumtionen inom organisationens medlemsländer.
Medlemsländerna håller regelbundna möten om narkotika. Där diskuteras de mest brådskande frågorna inom ämnet. Alla länder har kommit överens om att arbeta hårt med förebyggande arbete, särskilt bland sårbara grupper där problemet riskerar att bli störst. Vissa länder har lättare än andra i narkotikafrågan, så de hjälper varandra för att få en bättre välfärd. För att minska tillgången på narkotika lovar EU att rikta in sig på just de länder som är mest utsatta för framställning av narkotika idag. Det internationella samarbetet skall förbättras genom att EU även skall hjälpa andra länder som inte är med i EU gemenskapen. Medlemsländerna skall bidra till forskning och information på området, och medlemsländerna och kommissionen skall forska om internet är ett farligt verktyg för olaga narkotikahandel. De skall även ta fram åtgärder mot detta.
Egna åsikter
Vi anser att EU har väldigt luddiga lagar när det kommer till alkoholpolitiken. Det är svårt att få tag i konkreta regler och det är svårt att förstå hur lagarna är uppbyggda. Vi tycker det skulle vara bättre om EU hade fler gemensamma alkohollagar, såsom åldersgränser och importmängd.
Det viktigaste är att man sätter folkhälsan som första prioritet, och att man inte bara tänker på pengar.
Diskussionsfrågor
• Tycker du att EU borde ha striktare alkohollagar?
• Borde alla länder få bestämma över sin egen alkoholpolitik eller skall man ha gemensamma lagar i alla medlemsländer?
• Vilket tycker du skulle vara det bästa sättet för EU att minska alkoholkonsumtionen?
• Finns det något område rörande alkohol som du tycker är viktigare än andra (exempelvis att förebygga trafikonykterhet, att förhindra konsumtion bland unga, import och export)
Alkoholpolitik
Sverige och EU strävar på ett sätt åt olika håll, då EU vill att Sverige för en mer liberal alkoholpolitik medan Sverige skulle vilja hålla än hårdare på den. Just alkoholpolitiken räknas ibland till "inre marknaden" och ibland till "folkhälsan". Inom inre marknaden måste medlemslandet följa EU-lagstiftningen, men när det kommer till folkhälsan bestämmer varje medlemsland vilka regler som skall gälla, det vill säga nationell lagstiftning, och där är det upp till varje land. Detta gör att olika regler gäller i olika länder. Förutom detta har EU satt upp en massa rekommendationer, bland annat om trafikonykterhet och forskning, som länderna får anpassa sig till på det sätt de finner lämpligt.
Gällande alkoholimporten har EU en del att säga till om. Bland annat har de satt upp referensnivåer över hur mycket alkohol och tobak man får införa privat. Utifrån dessa får medlemsländerna själva sätta gränser, så länge de inte underskrider Europeiska unionens referensnivåer.
EU:s bestämmelser om hur mycket alkohol man får föra in i ett land utan att det skall klassas som införsel i kommersiellt syfte är;
• 10 liter sprit
• 20 liter starkvin
• 90 liter vin (varav högst 60 liter mousserande vin)
• 110 liter öl
För att få föra in alkohol i Sverige måste man vara minst 20 år fyllda. Däremot, om man åker färjor och handlar i Tax Free, kan det vara tillåtet att köpa alkohol på ditvägen men inte hemvägen. Detta beror på att olika länder i EU har olika regler på hur gammal man måste vara för att få köpa och föra in alkohol. Sverige har även valt att sätta 20-årsgräns på det Systembolaget, som har ensamrätt på att sälja starkare alkoholhaltiga drycker. Dock har kommissionen rätt att när som helst be Sverige att ta bort sitt Systembolag och öppna alkoholmarknaden för alla.
Någonting som främjar gränshandeln är hur mycket alkoholskatterna skiljer sig från land till land. Genom att försöka få ganska lika skatter hoppas EU på att minska alkoholhandeln över gränserna. Andra sätt som Europeiska unionen jobbar på för att minska alkoholkonsumtionen är att informera om risker med alkohol till ungdomar och att förbjuda reklam som uppmuntrar drickandet.
Narkotikapolitik
EU har en stark gemensam uppfattning om narkotika och dess betydelse i samhället idag. Därför har de tillsammans tagit fram en plan för att minska narkotikakonsumtionen inom organisationens medlemsländer.
Medlemsländerna håller regelbundna möten om narkotika. Där diskuteras de mest brådskande frågorna inom ämnet. Alla länder har kommit överens om att arbeta hårt med förebyggande arbete, särskilt bland sårbara grupper där problemet riskerar att bli störst. Vissa länder har lättare än andra i narkotikafrågan, så de hjälper varandra för att få en bättre välfärd. För att minska tillgången på narkotika lovar EU att rikta in sig på just de länder som är mest utsatta för framställning av narkotika idag. Det internationella samarbetet skall förbättras genom att EU även skall hjälpa andra länder som inte är med i EU gemenskapen. Medlemsländerna skall bidra till forskning och information på området, och medlemsländerna och kommissionen skall forska om internet är ett farligt verktyg för olaga narkotikahandel. De skall även ta fram åtgärder mot detta.
Egna åsikter
Vi anser att EU har väldigt luddiga lagar när det kommer till alkoholpolitiken. Det är svårt att få tag i konkreta regler och det är svårt att förstå hur lagarna är uppbyggda. Vi tycker det skulle vara bättre om EU hade fler gemensamma alkohollagar, såsom åldersgränser och importmängd.
Det viktigaste är att man sätter folkhälsan som första prioritet, och att man inte bara tänker på pengar.
Diskussionsfrågor
• Tycker du att EU borde ha striktare alkohollagar?
• Borde alla länder få bestämma över sin egen alkoholpolitik eller skall man ha gemensamma lagar i alla medlemsländer?
• Vilket tycker du skulle vara det bästa sättet för EU att minska alkoholkonsumtionen?
• Finns det något område rörande alkohol som du tycker är viktigare än andra (exempelvis att förebygga trafikonykterhet, att förhindra konsumtion bland unga, import och export)
onsdag 19 maj 2010
Invandring -och flyktingfrågor
EU:s flykting/invandrings politik.
EU har gemensamma regler när det gäller flykting och invandringspolitiken. De länder som är medlemmar i EU avgör hur många medborgare från länder utanför EU som får resa in och bosätta sig i landet. Invandrarna som får uppehållstillstånd ska enligt EU:s regler behandlas lika när det gäller att återförena sig med sin familj, få bostad mm. År 2008 införde EU nya regler när det gäller uppehållstillstånd för medborgare i länder utanför EU. Uppehållstillståndet ska innehålla ansiktsbild och fingeravtryck senast 2011. Reglerna om
familjeåterförening ger alltid make, maka eller barn rätt att komma in i landet, fast de kan bestämma om återföreningsrätten ska gälla för föräldrar, vuxna med ogifta barn eller ogifta partner och anledning till det är att det finns minimiregler som betyder att medlemsländerna kan lägger fram vänligare regler.EU landet kräver då att familjemedlemmen har bostad, sjukförsäkring och kan försörja familjemedlemmarna som kommer. Ibland krävs det också att personen har vistats under en viss tid i landet, som mest två år.
Uppehållstillstånd för gästforskare kräver EU att det finns ett särskilt mottagningsavtal mellan forskaren och forskningsinstitutionen där gästforskaren ska arbeta. Uppehållstillståndet för gästforskaren gäller i ett år. Personer som vill komma för att bo och arbeta i ett EU land för en kortare tid gäller ett så kallat blåkort som gäller i ett till fyra år Personen måste ha särskilda kunskaper för den anställning som han eller hon söker. Personen måste även ha bevis på sina kunskaper. /Vanessa
Det finns olika anledningar och regler som tillåter vissa former av invandring. EU tillåter invandringen när familjer ska återförenas, arbetskraftinvandring och när studenter ska komma till EU för att studera och i vissa fall som får uppehållstillstånd i EU för att de inte kan återvända till sitt hemland pga. Krig eller politiska oroligheter i hemlandet.
Andra skäl kan vara att man ska forska i ett land inom EU fast då behövs specialist kompetens inom ett område för att ha rätten till det. För att kunna anpassa sig på riktigt i ett nytt land måste man ha de grundläggande förutsättningarna som behövs till det. Den viktigaste grundläggande förutsättningen är att kunna få ett jobb i landet och ha familj eller vänner i landet. Uppehållstillståndet beror på hur lång tid forskningen pågår oftast minst ett år och familjemedlemmarna ska ha samma giltigheter som forskarens tillstånd.
När det handlar om arbetskraftinvandring så behöver de personer som vill komma och bo i EU landet ett såkallat blåkort som gäller i 1-4 år och kan förnyas. Varje medborgare från länder utanför EU måste ha godkända och särskilda kunskaper för den anställningen som hon eller han säkert, dessa medborgare behöver alltså en utbildning efter gymnasiet och bevis på dess kunskaper.Medborgaren från ett land utanför EU har ett uppehållstillstånd för minst ett år i ett EU land när det gäller familjeåterförening. Då ska även EU landet bevilja inresan för maka, make eller minderåriga barn. Medlemsländerna kan ställa krav på medborgaren från ett land utanför EU att hon eller han har bostad och har bott i landet ca. två år, har sjukförsäkring och har försörjning som täcker alla i familjen.
EU tar inte in medborgare från länder utanför EU om de inte uppfyller villkoren för bosättningen eller vistelsen i EU. Landet har skyldigheter att erkänna ett avvisnings- eller utvisningsbeslut om personen har brutit mot landets regler för inresa och vistelse för en medborgare från ett land utanför EU eller om personen anses vara hot mot allmän ordning eller säkerhet, dvs. om personen dömts till fängelse minst ett år eller om man har misstankar att personen har begått eller ska begå grova brottsliga handlingar i något EU land. / Jennifer
Asylpolitik.
EU har olika kriterier och regler angående flyktingpolitik som Eu-medlemsländerna borde följa. En flyktingfråga som EU ser viktigt på är vart en asylansökan borde prövas. Flera år tillbaka har ministerrådet tagit beslut i en rad frågor som rör asylpolitik. Ett av de beslut som tagits är beslut om regler för att avgöra vilket medlemsland som ska behandla en asylansökan.
Därför har ministerrådet antagit en EU –överenskommelse ”Dublinkonventionen” som har varit i kraft sedan hösten 1997. Inom EU gäller dock sedan år 2003 ”Dublin förordningen”, som är en utveckling på Dublin konventionen. Huvudprincipen i Dublinförordningen är att om den sökande har varit i något annat EU-medlemsland så ska asyl ansökan behandlas i de landet den sökande först var i .Det innebär att även fast om en invandrare/flykting vill ha asyl i Sverige så kan den nekas detta och få asyl ansökningen prövad i de landet den var först i .
För att underlätta Dublinförodningen så tar migrationsverket fingeravtryck på alla asylsökande över 14 år. Eurodac heter databasen fingeravtrycken sedan skickas till för att kontrolleras. Alla EU-medlemsländer är anslutna till Eurodac bortsett ifrån Danmark. Eftersom man bara får göra en asyl ansökan i ett land så kan man på det här sättet se om personen lämnat fingeravtryck i något annat land som är anslutet till Eurodac. Europadomstolen har dock beslutat att man inte får avvisa någon och skicka vidare den om den riskerar att bli förföljd även om den påbjuds enligt Dublinkonventionen.
EU kommissionen som la fram beslutet om Dublin förordningen för många år sedan har i en utvärdering redogjort för varför förordningen effektiviserar asyl prövningar och förenklar beslutet om var en asyl ansökan ska prövas. Förutom att EU kommissionen anser att samarbetet ökar mellan EUs-medlemstater så anser även kommissionen att väntetiden för asylsökande inte blir lika lång. Detta är dock bara ett fåtal av Europa kommissionens positiva kritik angående Dublinförordning. Alla har inte alla ställt sig lika positivt mot Dublin förordningen. Förordingen har även fått mycket kritik från medlemsländer på alla håll som anser att processen för en asylsökande har försvårats sedan förordningen trätt i kraft./ Dinela
Italien är tillsammans med Spanien och Grekland de länder som får mest flyktningar till landet på jakt efter en bättre tillvaro i Europa. I Italien får de över tiotusentals flyktningar per år. Där många av de saknar uppehållstillstånd och lever illegalt i landet. I flertal tal så har de tagit sig över med hjälp av skoningslösa människosmugglare, och söker säsongsjobb . De får uselt betalt och lever under väldigt dåliga levnadsvillkor och tuffa arbetsförhållanden . Den italienska regeringens återhållsamma flyktingpolitik slår hårt mot de migranter som befinner sig i landet. Lagens tillämpning där civila måste rapportera flyktningar alltså de som inte har uppehållstillstånd till polisen . Båtar med migranter och asylsökande på väg till Italien stoppas för att direkt skicka tillbakas. Detta gör även Grekland. Det har hänt att grekiska kustbevakningen tvingat ut båtar med migranter, de har även punkterat gummibåtarna och förstört andra farkoster med migranter. För detta fick de hård kritik för brutal och även olaglig benhandling av migranter och asylsökande flyktingar. För asylsökande som lyckats ta sig in i landet så har myndigheterna i många fall blockerat asylprocessen, och i norra Grekland samlar polisen rutinmässigt in asylsökande, misshandlar de och skeppar tillbaka de nattetid till Turkiet enligt Human Rights Watch. För att förbättra mottagningsvillkoraren så måste man följa EU:s gemensamma asylregler som tydligen många av de länder i Medelhavsområden inte gör/ Susan
Åsikter.
Flera partier inom Sverige ställer sig negativt till EU:s flyktingpolitik och framförallt asyl politiken av de partierna är miljöpartiet. Miljöpartiet tycker att EU:s flyktingpolitik är ett enormt misslyckande. De säger att varje år dör tusentals människor i deras försök att söka en fristad. De säger att i många EU- länder, bland annat Sverige, har det uppstått ett samhälle i samhället av flyktingar som försöker gömma sig från utvisning. Trots att Europa sitter på en demografisk bomb diskuteras flyktingar och människor som ett problem, detta tycker miljöpartiet är konstigt, som om att det skulle vara en börda att folk söker sig till vår del av världen säger de. Betyder inte asylrätten något, kan vi acceptera att människor lever under rättlösa säger miljöpartiet.
Debatt frågor:
• Vad tycker ni om EU:s flykting politik i allmänhet?
• Hur kan man hjälpa Medelhavsländerna att ta emot flera flyktingar på ett bra sätt?
• Tycker ni man borde ändra på Dublin förordningen på något sätt, isåfall vilket?
• Tycker ni de borde finnas något ytterligare skäl som inte nämns i texten om varför invandrare/flyktingarborde få släppas in i EU-medlemsländer, isåfall vad?
EU har gemensamma regler när det gäller flykting och invandringspolitiken. De länder som är medlemmar i EU avgör hur många medborgare från länder utanför EU som får resa in och bosätta sig i landet. Invandrarna som får uppehållstillstånd ska enligt EU:s regler behandlas lika när det gäller att återförena sig med sin familj, få bostad mm. År 2008 införde EU nya regler när det gäller uppehållstillstånd för medborgare i länder utanför EU. Uppehållstillståndet ska innehålla ansiktsbild och fingeravtryck senast 2011. Reglerna om
familjeåterförening ger alltid make, maka eller barn rätt att komma in i landet, fast de kan bestämma om återföreningsrätten ska gälla för föräldrar, vuxna med ogifta barn eller ogifta partner och anledning till det är att det finns minimiregler som betyder att medlemsländerna kan lägger fram vänligare regler.EU landet kräver då att familjemedlemmen har bostad, sjukförsäkring och kan försörja familjemedlemmarna som kommer. Ibland krävs det också att personen har vistats under en viss tid i landet, som mest två år.
Uppehållstillstånd för gästforskare kräver EU att det finns ett särskilt mottagningsavtal mellan forskaren och forskningsinstitutionen där gästforskaren ska arbeta. Uppehållstillståndet för gästforskaren gäller i ett år. Personer som vill komma för att bo och arbeta i ett EU land för en kortare tid gäller ett så kallat blåkort som gäller i ett till fyra år Personen måste ha särskilda kunskaper för den anställning som han eller hon söker. Personen måste även ha bevis på sina kunskaper. /Vanessa
Det finns olika anledningar och regler som tillåter vissa former av invandring. EU tillåter invandringen när familjer ska återförenas, arbetskraftinvandring och när studenter ska komma till EU för att studera och i vissa fall som får uppehållstillstånd i EU för att de inte kan återvända till sitt hemland pga. Krig eller politiska oroligheter i hemlandet.
Andra skäl kan vara att man ska forska i ett land inom EU fast då behövs specialist kompetens inom ett område för att ha rätten till det. För att kunna anpassa sig på riktigt i ett nytt land måste man ha de grundläggande förutsättningarna som behövs till det. Den viktigaste grundläggande förutsättningen är att kunna få ett jobb i landet och ha familj eller vänner i landet. Uppehållstillståndet beror på hur lång tid forskningen pågår oftast minst ett år och familjemedlemmarna ska ha samma giltigheter som forskarens tillstånd.
När det handlar om arbetskraftinvandring så behöver de personer som vill komma och bo i EU landet ett såkallat blåkort som gäller i 1-4 år och kan förnyas. Varje medborgare från länder utanför EU måste ha godkända och särskilda kunskaper för den anställningen som hon eller han säkert, dessa medborgare behöver alltså en utbildning efter gymnasiet och bevis på dess kunskaper.Medborgaren från ett land utanför EU har ett uppehållstillstånd för minst ett år i ett EU land när det gäller familjeåterförening. Då ska även EU landet bevilja inresan för maka, make eller minderåriga barn. Medlemsländerna kan ställa krav på medborgaren från ett land utanför EU att hon eller han har bostad och har bott i landet ca. två år, har sjukförsäkring och har försörjning som täcker alla i familjen.
EU tar inte in medborgare från länder utanför EU om de inte uppfyller villkoren för bosättningen eller vistelsen i EU. Landet har skyldigheter att erkänna ett avvisnings- eller utvisningsbeslut om personen har brutit mot landets regler för inresa och vistelse för en medborgare från ett land utanför EU eller om personen anses vara hot mot allmän ordning eller säkerhet, dvs. om personen dömts till fängelse minst ett år eller om man har misstankar att personen har begått eller ska begå grova brottsliga handlingar i något EU land. / Jennifer
Asylpolitik.
EU har olika kriterier och regler angående flyktingpolitik som Eu-medlemsländerna borde följa. En flyktingfråga som EU ser viktigt på är vart en asylansökan borde prövas. Flera år tillbaka har ministerrådet tagit beslut i en rad frågor som rör asylpolitik. Ett av de beslut som tagits är beslut om regler för att avgöra vilket medlemsland som ska behandla en asylansökan.
Därför har ministerrådet antagit en EU –överenskommelse ”Dublinkonventionen” som har varit i kraft sedan hösten 1997. Inom EU gäller dock sedan år 2003 ”Dublin förordningen”, som är en utveckling på Dublin konventionen. Huvudprincipen i Dublinförordningen är att om den sökande har varit i något annat EU-medlemsland så ska asyl ansökan behandlas i de landet den sökande först var i .Det innebär att även fast om en invandrare/flykting vill ha asyl i Sverige så kan den nekas detta och få asyl ansökningen prövad i de landet den var först i .
För att underlätta Dublinförodningen så tar migrationsverket fingeravtryck på alla asylsökande över 14 år. Eurodac heter databasen fingeravtrycken sedan skickas till för att kontrolleras. Alla EU-medlemsländer är anslutna till Eurodac bortsett ifrån Danmark. Eftersom man bara får göra en asyl ansökan i ett land så kan man på det här sättet se om personen lämnat fingeravtryck i något annat land som är anslutet till Eurodac. Europadomstolen har dock beslutat att man inte får avvisa någon och skicka vidare den om den riskerar att bli förföljd även om den påbjuds enligt Dublinkonventionen.
EU kommissionen som la fram beslutet om Dublin förordningen för många år sedan har i en utvärdering redogjort för varför förordningen effektiviserar asyl prövningar och förenklar beslutet om var en asyl ansökan ska prövas. Förutom att EU kommissionen anser att samarbetet ökar mellan EUs-medlemstater så anser även kommissionen att väntetiden för asylsökande inte blir lika lång. Detta är dock bara ett fåtal av Europa kommissionens positiva kritik angående Dublinförordning. Alla har inte alla ställt sig lika positivt mot Dublin förordningen. Förordingen har även fått mycket kritik från medlemsländer på alla håll som anser att processen för en asylsökande har försvårats sedan förordningen trätt i kraft./ Dinela
Italien är tillsammans med Spanien och Grekland de länder som får mest flyktningar till landet på jakt efter en bättre tillvaro i Europa. I Italien får de över tiotusentals flyktningar per år. Där många av de saknar uppehållstillstånd och lever illegalt i landet. I flertal tal så har de tagit sig över med hjälp av skoningslösa människosmugglare, och söker säsongsjobb . De får uselt betalt och lever under väldigt dåliga levnadsvillkor och tuffa arbetsförhållanden . Den italienska regeringens återhållsamma flyktingpolitik slår hårt mot de migranter som befinner sig i landet. Lagens tillämpning där civila måste rapportera flyktningar alltså de som inte har uppehållstillstånd till polisen . Båtar med migranter och asylsökande på väg till Italien stoppas för att direkt skicka tillbakas. Detta gör även Grekland. Det har hänt att grekiska kustbevakningen tvingat ut båtar med migranter, de har även punkterat gummibåtarna och förstört andra farkoster med migranter. För detta fick de hård kritik för brutal och även olaglig benhandling av migranter och asylsökande flyktingar. För asylsökande som lyckats ta sig in i landet så har myndigheterna i många fall blockerat asylprocessen, och i norra Grekland samlar polisen rutinmässigt in asylsökande, misshandlar de och skeppar tillbaka de nattetid till Turkiet enligt Human Rights Watch. För att förbättra mottagningsvillkoraren så måste man följa EU:s gemensamma asylregler som tydligen många av de länder i Medelhavsområden inte gör/ Susan
Åsikter.
Flera partier inom Sverige ställer sig negativt till EU:s flyktingpolitik och framförallt asyl politiken av de partierna är miljöpartiet. Miljöpartiet tycker att EU:s flyktingpolitik är ett enormt misslyckande. De säger att varje år dör tusentals människor i deras försök att söka en fristad. De säger att i många EU- länder, bland annat Sverige, har det uppstått ett samhälle i samhället av flyktingar som försöker gömma sig från utvisning. Trots att Europa sitter på en demografisk bomb diskuteras flyktingar och människor som ett problem, detta tycker miljöpartiet är konstigt, som om att det skulle vara en börda att folk söker sig till vår del av världen säger de. Betyder inte asylrätten något, kan vi acceptera att människor lever under rättlösa säger miljöpartiet.
Debatt frågor:
• Vad tycker ni om EU:s flykting politik i allmänhet?
• Hur kan man hjälpa Medelhavsländerna att ta emot flera flyktingar på ett bra sätt?
• Tycker ni man borde ändra på Dublin förordningen på något sätt, isåfall vilket?
• Tycker ni de borde finnas något ytterligare skäl som inte nämns i texten om varför invandrare/flyktingarborde få släppas in i EU-medlemsländer, isåfall vad?
Demokratin och EU
Demokrati inom Europa Unionen
EU:s demokrati byggs på tre stycken principer som är demokratisk jämlikhet vilket menas med att alla europeiska medborgare ska vara jämlika. Den andra principen är representativ demokrati som betyder att EU parlamentet får mer makt och att de nationella parlamenten ska få vara mer delaktiga. Den tredje och sista principen är deltagandedemokrati som betyder att med hjälp av nya former av dialoger ska man kunna kommunicera mellan medborgarna så man lättare kan bestämma tillsammans med medborgarna.
EU är demokratiskt och där är människorna med och röstar om lagar och andra bestämmelser. Europaparlamentets ledamöter företräder medborgarna i EU:s länder och väljs i öppna, allmänna val var femte år. Europaparlamentet har fått större och större makt efter nya fördrag. Europaparlamentet har fått större makt när det gäller lagstiftning. Förr i tiden medverkade de knappt och hade inte mycket att komma med. Nu däremot så har de lika stora befogenheter som ministerrådet inom olika områden.
När det gäller EU:s budget måste Europaparlamentet godkänna budgeten och vara med och bestämma samtliga utgifter tillsammans med rådet. Rådet och Europaparlamentet har alltså samma inflytande över EU:s budget.
Europaparlamentet måste vara med och godkänna internationella avtal där den ordinarie lagstiftnigen används. Alltså ju större inflytande Europaparlamentet får i EU desto större inflytande för EU:s medborgare som är representerade av Europarlamentet
Diskussioner på internet
På internet går det många diskussioner om EUs demokrati. Det går många diskussioner om att EUs president kommer få mycket makt på en och samma person. EU vill efterlikna USA som har en president med mycket makt men å andra sidan så är USA ett land medan EU är en organisation som består av många länder. EU vill ha en gemensam armé istället för att varje land ska kunna driva egen försvars politik.
Om man går ut ur EU så får man böta stora belopp.
EU hävdar att de är miljövänliga men använder själva alltid flygplan till exempel från Paris till Genevé men de kunde ha tagit tåget till Genevé som tar bara några timmar och är mycket mer miljövänliga.
Demokrati, en överlevnads fråga för EU?
Europeiska unionen behöver skapa en bild av sig själva som en demokratisk organisation för att överleva på lång sikt. Vid Lissabonfördraget gäller motsatsen. En av EU:s PR-kommissionärer Wallström tycker att ledarskap är när man kan fatta beslut utan att låta sig påverkas. Om en parlamentariker uppfattar en brist i kommissionens policy så finns det bara en utväg, och det är att skicka en fråga till direktoratet, en del av kommissionen. Efter det får man hoppas att det gör det till en utredning. Men för det mesta slutar det med att kommissionen hade rätt från början.
diskussionsfrågor:
Hur fungerar demokratin i EU?
Hur kan den förbättras?
EU:s demokrati byggs på tre stycken principer som är demokratisk jämlikhet vilket menas med att alla europeiska medborgare ska vara jämlika. Den andra principen är representativ demokrati som betyder att EU parlamentet får mer makt och att de nationella parlamenten ska få vara mer delaktiga. Den tredje och sista principen är deltagandedemokrati som betyder att med hjälp av nya former av dialoger ska man kunna kommunicera mellan medborgarna så man lättare kan bestämma tillsammans med medborgarna.
EU är demokratiskt och där är människorna med och röstar om lagar och andra bestämmelser. Europaparlamentets ledamöter företräder medborgarna i EU:s länder och väljs i öppna, allmänna val var femte år. Europaparlamentet har fått större och större makt efter nya fördrag. Europaparlamentet har fått större makt när det gäller lagstiftning. Förr i tiden medverkade de knappt och hade inte mycket att komma med. Nu däremot så har de lika stora befogenheter som ministerrådet inom olika områden.
När det gäller EU:s budget måste Europaparlamentet godkänna budgeten och vara med och bestämma samtliga utgifter tillsammans med rådet. Rådet och Europaparlamentet har alltså samma inflytande över EU:s budget.
Europaparlamentet måste vara med och godkänna internationella avtal där den ordinarie lagstiftnigen används. Alltså ju större inflytande Europaparlamentet får i EU desto större inflytande för EU:s medborgare som är representerade av Europarlamentet
Diskussioner på internet
På internet går det många diskussioner om EUs demokrati. Det går många diskussioner om att EUs president kommer få mycket makt på en och samma person. EU vill efterlikna USA som har en president med mycket makt men å andra sidan så är USA ett land medan EU är en organisation som består av många länder. EU vill ha en gemensam armé istället för att varje land ska kunna driva egen försvars politik.
Om man går ut ur EU så får man böta stora belopp.
EU hävdar att de är miljövänliga men använder själva alltid flygplan till exempel från Paris till Genevé men de kunde ha tagit tåget till Genevé som tar bara några timmar och är mycket mer miljövänliga.
Demokrati, en överlevnads fråga för EU?
Europeiska unionen behöver skapa en bild av sig själva som en demokratisk organisation för att överleva på lång sikt. Vid Lissabonfördraget gäller motsatsen. En av EU:s PR-kommissionärer Wallström tycker att ledarskap är när man kan fatta beslut utan att låta sig påverkas. Om en parlamentariker uppfattar en brist i kommissionens policy så finns det bara en utväg, och det är att skicka en fråga till direktoratet, en del av kommissionen. Efter det får man hoppas att det gör det till en utredning. Men för det mesta slutar det med att kommissionen hade rätt från början.
diskussionsfrågor:
Hur fungerar demokratin i EU?
Hur kan den förbättras?
torsdag 6 maj 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
